Om Konsul P. Olssons Stiftelse
Konsul Petter Olsson. ( 1830 – 1911 )
Petter Olsson föddes i Fleninge. Fadern var gästgivare på anrika Fleninge gästgivargård. Modern kom att prägla Petters liv. Inte minst hans rättrådighet och religiositet kan härledas till hans mor. Fadern avled när Petter bara var två år gammal. Modern hade då att ta hand om rörelsen och flera barn. Kvarlåtenskapen efter fadern var obetydlig. Familjen flyttade efter några år till en gård i Filborna. Redan som 10-åring deltog Petter flitigt i arbetet på gården. Han fick sin första anställning utanför hemmet 15 år gammal.
23 år gammal startade han en egen spannmålsfirma. P. Olsson var en tid Sveriges största exportör av havre. Den driftige ynglingen blev en av de för stadens utveckling mest betydande personerna. Genom Petter Olssons energiska engagemang i hamnar, järnvägar och industrier bidrog han kraftigt till Helsingborgs stora uppsving vid slutet av 1800-talet.
Bland företag/projekt han var med och startade – ibland själv, ibland tillsammans med andra – kan nämnas Inre hanmnen, järnväg till Landskrona, Södra hamnen, Kjellstorps barnhem, Rögle säteri, varmbadhuset vid Drottninggatan, Missionshuset på Bruksgatan, järnväg till Halmstad, reguljära färjeförbindelser till Helsingör, Valskvarnen, Sockerbruket, Norra hamnen, Jutefabriken, Rederi AB Helsingborg, Hyllinge tegelbruk, Rögle tegelbruk, Klippans tegelbruk, Sennans tegelbruk, Stenkols AB Lundvall & Co, Cindersfabriken m fl. Petter Olsson bidrog också kraftigt till att Gummifabriken kunde komma igång.
I stadskärnan hedras den kraftfulle konsulns insatser med Konsul Olssons Plats för stadens fantastiska utveckling i slutet av 1800-talet.
Anm. Mer info om konsul Petter Olssons livsverk finns i Helsingborgs Stadslexikon.
Konsul P. Olssons Stiftelse.
Stiftelsen bildades på kontoret för Helsingborgs Sockerfabrik AB den 14 december 1903. Syftet var att ”åstadkomma ett hem för arbeterskor i Helsingborg.” Drygt ett 20-tal personer deltog i mötet. Konsul P. Olsson utsågs enhälligt till ordförande. Petter Olsson hade inför sammanträdet för ändamålet överlämnat tomterna 1, 2 och 3 inom kvarteret Baden.
Mötet beslöt att stiftelsen skulle benämnas ”Stiftelsen Hemmet för arbeterskor i Helsingborg”. Vidare att Stiftelsen ska ”stå under förvaltning av en styrelse bestående av fem manliga och fem kvinliga ledamöter”. Så långt har inte svenskt näringsliv kommit ens idag!
Byggandet av det tänkta Hemmet kom dock aldrig igång på grund av stadsplanehinder. Bland annat för att staden önskade ändra gatudragningar i området. 1935 sålde Stiftelsen tomten Baden nr 3 till en byggmästare, som på den fastigheten uppförde ett trevåningshus.
1960 sålde Stiftelsen till Fastighetsnämnden resterande två tomter, som enligt den då nya stadsplanen skulle bli gata och allmän platsmark. Försäljningen godkändes samma år av Kunglig Majestät.
Stiftelsen fick 2 december 1960 medgivande av Regeringen ”att använda den årliga avkastningen av Stiftelsens tillgångar till understödsverksamhet i form av hyresbidrag eller bidrag till semestervistelse åt arbeterskor eller förutvarande sådana i Helsingborg, vilka befunnes vara i behov därav.”
2014 beslutade Stiftelsen att ändra till ett mera adekvat namn. Samtidigt hedrade man Stiftelsens initiativtagare och store donator. Konsul P. Olssons Stiftelse föreslogs. Detta namn godkändes slutligen hösten 2014 av Länsstyrelsen.